I helgen såg jag nya filmen Äta sova dö. En svensk film som inte direkt är som någon annan film som går på bio just nu. Varken välkända skådespelare eller någon förutsägbar story. Igenkänningsfaktorn av lantisfolket i småortar gav återkommande garv. Huvudkaraktären Raša var det skönaste personen jag har sett på länge. Äta sova dö är en riktig film som faktiskt på riktigt berör och känns som en efterlängtad kontrast mot de övriga filmer som går upp på bion med världens snyggaste skådespelare, samma gamla story och lyckliga slut. Sådan film är inte Äta Sova Dö och det är så jävla skönt.

 

Äta sova dö får betyget 4 på upptummande tanter-skalan.