Inläggets rubrik fick mig bara att tänka på en enda sak. Vilket inte riktigt var meningen. Även om hårfallet är oklanderligt.

Dagarna spenderas för tillfället hemma. Uppsatstider, ni vet. Men istället för att skriva på min uppsats fastnar jag alltid för nått annat. Vi har skaffat fler tv-kanaler och det är ju alltid nånting man fastnar för, i alla fall på History chanel. Och Canal+ visar alltid nån dålig svensk film som man inte har sett på 10 år.
Bland annat den här filmen som var en av mina favoritfilmer när jag var ett litet barn. Min favoritscen är när Johannes Brost dör. En sån lättnad.